Nu är jag hemma på ön igen.=)

Igår eftermiddag så var jag med min lillebror när han jobbade här i skärgården. Jag älskar verkligen skärgården! Jag kan inte beskriva känslan som jag känner när vi åker fram mellan öarna med båten eller går omkring på dom vackra öarna. Jag blir nästan lite tårögd, dels av lycka för att jag har möjlighet att få vara i skärgården och dels en saknad av att inte bo här jämt längre. Allt här i livet är lite på gott och ont!

Det är kul att få umgås lite med min lillebror också. När vi är ensamma så är vi bästa vänner, men när vi är hemma eller våra föräldrar är i närheten blir vi väldigt lätt osams. När vi var mindre var vi hemska! Bråkade jämt och det var inga små bråk kan jag lova. Mormor var nästan helt förstörd när hon hörde och såg oss. Men när det väl gällde så höll vi ihop även när vi var små.=)

Vi är absolut inte osams varje dag nuförtiden... men om några dagar när jag varit hemma lite "längre" tid så kommer det vara mer tjaffs. Då har vi gått och "inkräktat" på varandra för lång tid.;) Men jag älskar min bror, det har jag alltid gjort trots allt bråk!<3

/Johanna